E-loket levererades till Statens Järnvägar från 1907 i sammanlagt 133 exemplar. Det var åtta-kopplat med invändiga cylindrar och överhettning. Loket var avsett för person- och godstågstjänst i Norrland och var därför försett med sluten hytt. Tendern var 3-axlig typ L. Loket blev en mycket lyckad konstruktion. Loket var 16650 mm långt och hade 5,2 ton kolförråd samt 14 kubikmeter vattenförråd. Största tillåtna hastighet var 65 km/t.

90 stycken E-lok kom med tiden att byggas om med en främre löpaxel för att förbättra gångegenskaperna och att höja hastigheten till 70 km/t. Ramen förlängdes framåt och pannan flyttades framåt. Detta gjorde att loket blev 1 meter längre. Dessa 90 E-lok fick nytt littera - E2.

NJMs exemplar är alltså ett "original" E-lok utan löpaxel med SJ-numret 1189. Det byggdes av Nydqvist&Holm i Trollhättan år 1914 som nummer 1023. Loket togs aldrig, så att säga, ur tjänst hos SJ, utan det hamnade i ångloksreserven för militära syften. Dessa s.k. beredskapslok har nu börjat släppas till försäljning och skrotning.

NJM och andra föreningar runt om i landet gör därmed en kulturhistorisk insats genom att bevara dessa gamla ånglok i körbart skick så att människor ska kunna få uppleva lite av ånglokstiden även i framtiden.